Med en gnutta allvar och fruktansvärt mycket humor ( ja enligt mej själv iaf) så har jag bestämt mej för att fortsätta den här studien om mej själv.. Frågan är om det inte är för att ge mej en slags självhjälp. Man måste ju kunna skratta åt sina egenheter och beteenden. Som t ex  har ni hört talats om 00000syndrom? ( vet inte hur många zeros det ska vara men det var väl ett ganska bra försök? ) Det är när man måste kolla om när man gjort en sak. T ex känna efter om man låst dörrn, det kan man göra ca 3,4 ggr och sen kan man känna sej lugn. Detsamma med kaffebryggaren, spisen eller liknande.. Det här är jag inte drabbad av... trodde jag. Grejen är att om jag låser dörren och går upp o lägger mej, allt klart och jag ligger i sängen och verkligen njuter. Jag har ALDRIG legat så gott. DÅ slår mej tanken.. nä jag har nog fasen inte låst dörren! Jag vet innerst inne att dörren är låst men jag måste ändå gå upp (Jag låg ju så jäkla gott!!!) för att sen gå ner,huttrande för att känna på dörrjäveln som är LÅST!!! (JAG VISSTE DET JU!!! ) Men sen kan jag gå upp och lägga mej och då kan jag äntligen somna om...men tro inte att jag ligger lika skönt som förut?!!! GAAAAH!

      När vi ändå är inne på sömn och sängläge så vill jag här gå ut med en varning! Varningen gäller mej själv (förstås!) och den gäller när man nu delar säng med undertecknad. Här spelar det ingen roll om du är släkting,älskling eller vän. Är det så att du måste dela säng med mej så följer här några varningens ord och bra veta punkter:

1. Okej du har valt att sova med mej.Skyll dej själv! Tänk på att ta med extra täcke! Visst jag har två täcken i min 120 säng men dom kommer jag att lägga rabalder på. Det ena täcket har jag ihopknosat mellan benen och det andra upp över öronen. Med viss risk innebär det att jag även tar ditt täcke så jag har alla tre. Det här är inget jag direkt har någon kontroll över. Jag är funtad så.. alla täcken blir automatiskt mina om vi delar säng. Så pyjamas eller nattlinne är att rekomendera om du inte ska frysa inatt ;)

2. Jag hoppas att du tycker om kroppskontakt. I natt ska här gosas!!! Japp en natt med Karlssonstösa innebär att inga som helst fobier mot närkontakt bör finnas hos min sängkamrat. Jag kommer att ha mina armar och ben runt om dej.. Jepp det spelar ingen roll om du är kille eller tjej, straight eller gay, ung eller gammal, släkt eller inte. Jag kommer att krama gallan ur dej. Jag kommer även, i sömnen att styra och ställa och bestämma hur vi ska ligga och vart du ska ha dina ben och armar och vart jag har mina, Jag hoppas att du nu i detta steg är: klädd rätt och att du inte är  rädd för närkontakt...

3. Ja jag snarkar inte men däremot har jag även nattetid svårt att hålla käften. Öronproppar kanske ska nämnas är bra att ta med.

Ja då kan vi nog släppa det iaf. Finns en bra massa knäppheter till att ta om mej men det sparar vi tills imorgon. Då tänker jag också om jag vågar göra en studie av Mr T. Mannen,legenden och den folk vet så mycket om utan att ha träffat, mannen i mitt liv. Läs eller slipp för skriva ska jag ;) Och det med tillåtelse av honom själv =)

Åh.. idag var morgonen som man bara kunde drömma om =) ... Först o främst vaknade jag, hm ja i någorlunda tid. fick iväg barnen till skolan och det gick suveränt. Inga sura miner och inga utbrott och frukost åt de allihopa =) Hunden fick sej en morgonpromenix och sen gick jag upp o lade mej igen bredvid min M och Linus. Somnade som en stock och vaknade igen när klockan var 11. Det var nog precis vad jag behövde.
   Linus vaknade och var på strålande humör och vi fick en kanonstart på "morgonen". Frukost med kaffe,te och o´boy...  Ja *kärochlyckligler*.

  Efter att nu varit en hel del personlig så överväger jag nu i respekt för både mina nära och kära till dom som inte tycker om mitt liv alls att skriva om något helt annat.

Vill nämligen skriva lite om lite funderingar som finns och som man ,tror jag lite till mans går och funderar på, både när livet är lätt tills livet är som jobbigast. Och det är olika meningar i ens liv. Man går igenom olika saker och frågan är; Är det pga att man ska lära sej något? Är det för att man kommer att leva om sitt liv på ett eller annat sätt och då ska man ha lärt sej tills nästa liv? Att man inte gör om misstagen? Är jag speciell i det här livet? Har jag ett syfte att uppnå och är det något större än att jag finns här för mina nära och kära?  Är jag betydelsefull för människor omkring mej?

Djupheten i mitt inlägg beror på att personer i ens närhet försvinner. Och det kommer alltid att vara någon som försvinner emellanåt, vad man kan hoppas är att det är långt mellan dom. Man får sej funderingar och man omvärderar saker i livet och pga att någon går bort så lär man sej förhoppningsvis att ta vara på människor runt omkring en och att man värderar sitt liv trots besvikelser och att det vissa stunder är tufft på olika vis...

Hm.. vad knepigt att en dag som började så fint fick ett sånt allvarligt avbrott... men det är inte så att jag är ledsen eller deprimerad på något vis utan jag tar faktiskt de här funderingarna med ro.. Men en sak som jag vill att ni som läser det här ska tänka på det är: Glöm inte bort varann, tänk på att inte skiljas som ovänner, red ut era problem och försök att inse att folk gör sina misstag men kärleken till dom försvinner inte pga det. Så..  gnäll inte över småsaker... Värdera varann högt och sätt er själva på pedistal!