I fredags fick jag ett brev hem angående min störste sons nästkommande termin i skolan. (vilken häftig mening jag fick till =) ) OH SHIT! (ser inte så hemskt ut om man svär på engelska ;) ) MIN SON BÖRJAR SJUAN!!!!!!

Stor ångest,sorg och total sinnesförvirring samlades inuti mitt huvud. Brödraskapet Ålderdom har anlänt och dom tänker inte lämna mej,tvärtom nu kommer de att bli fler och starkare. De kommer sakta men säkert att överta både min kropp och själ....

Ni förstår inte!!!!!! Min förstfödde,min lilla gosing!!! Han fyller 13 år i år, han är lika lång som mej och han har båtar i storlek 42. Han är en stoooor pojk!! Min son som åter igen har börjat kramas och pussas. Jag får puss efter maten och kram innan läggdags ( RETAS INTE!! Det är mysigt och faktiskt en bra egenskap hos barnen mina) Han bryr sej faktiskt inte om att han har kompisar hemma. Min lilla parvel som tog 8 timmar på sej innan han bestämde sej för att komma ut i världen=) Hur fort kommer inte tiden att gå nu? Min yngsta son är 10 år yngre FASA för när jag får brev hem angående hans första termin i sjuan!!!

     Äh nu hör det till saken att jag mår egentligen inte så dåligt över min egen ålder. Jag mår dåligt över hur fort tiden går, och jag har kommit på  hur värdefulla alla små händelser är. Att vi måste ta vara på tillfällena som ges och att vi lär oss att njuta. Njuta av de små sakerna,händelserna. T ex en kram från en vän, vänliga ord från en främling, ett leende från en gammal man... solen som lyser en vårdag, gräset och grönskan som frodas, kvällsdoppet i Getebol... osv osv... Nya bekanskaper och gamla vänner. Alla materiella saker betyder ingenting,från dom får man ingen bekräftan,de kan inte trösta när man är ledsen,de kan inte glädjas åt lycka.Vänner,familj,barn,nära och kära,dom räcker det med att dom finns och att man emellanåt får en bekräftan att man syns och att man är viktig och har en plats i deras liv.

Så härmed skickar jag till alla i min närhet och alla som läser : EN BAMSESTOR KRAM!!!! FÖR MEJ ÄR JUST DU VIKTIG!!!!!!

 

krusa

19 mars 2008 06:43

Jag vet hur det känns gumman...min stora är redan 15 i år!!! jag får rå panik bara jag tänker på det...vart tar tiden vägen???
Kram på dig också gumman..och du..våga inte byta jobb!!!

 

Lola

19 mars 2008 08:34

Hörre du du!! GRRrr ;)
Jag då? som har en son som i höst får gå på krogen... 18 år... min lille bebis. som jag inte får säga så om längre. Jag får sluta att gå ut och svänga min lurviga på harrys nu. (även om det är ytterst sällan) Det som är, är ju inte bara att han fyller 18 utan att alla hans kompisar fyller åxå. Och då vill jag ju inte träffa dem heller på krogen fulla...
Ja ja... jag är väl gammal.. äldre än dig.. men men.. Jag kommer nog inte ta in det ordentligt förrän han fyller i höst..

http://helgon.bloggspace.se/1

 

lerbo

19 mars 2008 09:20

hua va fort tiden går...monns när vi hälsade på er på bb med det lilla knytet....kommer till och med i håg buketten med blåklint

http://lermanskerud.bloggagratis.se

 

Tess

19 mars 2008 12:34

Ja blåklint... vad fint det var... *tårögd*

 

SYSTER YSTER!

18 april 2008 02:06

BAMSEKRAM!! TILLBAKA! :)))))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Japp.. jag jobbar och sliter. C är och spelar och jag gör mitt bästa att slå in paket lika bra som hon gör i sin lilla butik. Världens bästa affär ;) Vill bara  skriva att nu har jag knappt en halv månad kvar i grannstaden... Jag har gjort det! Mått...

Jag har inte sagt upp mej än... feruari blir det .. eftersom januarimånad brukar vara en lite trög månad för vikarier.. fick tänka om lite... så ge fan i att sucka och kom och jobba en sväng istället... ...

Japp då är det dags för nedräkning inför julen... Jag kommer att skriva lite här då och då men mest kommer jag att finnas på www.metrobloggen.se/mellanskitochrosor     Welcome! ...

Japp idag vaknade man av att sambon satt på sängkanten och smekte mej på ryggen och gav mej pussar i hela ansiktet. Till min stora förvåning säger han att svärmor är här! Jisses!! Hon bor i Stockholm men har varit under veckan i Karlstad hos en vänni...

så berättar jag nu för hela bloggvärlden att på måndag den 1 december så säger jag upp mej!!! Ja, en vet jag absolut kommer att hata mej men så är det. Har först och främst fått ett vikariat och sen så finns jag tillgänglig som vikarie inom hela komm...